Unga har rätt till en egen bostad – nu ser vi ljuset i tunneln

05 Dec 2016

Jakten på en egen bostad påverkar på djupet den generation som nu växer upp. Hur ska unga ha råd att ta sig in på bostadsmarknaden? Öppet hus berättar om andrahandskontrakt, osäkerhet, ständiga uppbrott – och om ljuset i tunneln.


I slutet av oktober flyttade Dina Oetterli. Igen.

– Det var nionde eller tionde gången på mindre än två år, säger den luttrade 22-åringen.

Den här gången bar det av till en etta som hon ska dela med en kompis. Där kan hon bo i två och en halv månad. Därefter kanske hon kan stanna kvar i ytterligare några månader.

– Men då måste jag hitta en ny rumskompis och min värd måste få sitt jobb förlängt i en annan stad. Så det är väldigt osäkert, berättar Dina Oetterli.

Osäkerheten delas av tiotusentals unga som flyttar runt på storstädernas andrahandsmarknad.

En undersökning som Linnéuniversitetet i Växjö publicerade våren 2016 visade att bostadssituationen påverkar en hel ungdomsgeneration på djupet. Hela 94 procent av ungdomarna mellan 18 och 25 år anser att bostadsbristen är den största samhällsutmaningen. Av dem som bekymrar sig för bostadsbristen är fyra av tio oroliga över att alls hitta en bostad i framtiden.

Det längsta Dina Oetterli har bott i en och samma lägenhet är ett halvår. Men oftast handlar det om några månader åt gången innan det bär av igen.

– Det är en stress som gnager hela tiden, säger hon.

Hade Dina Oetterli varit ung för 20 år sedan hade hon sannolikt redan haft en egen bostad. För hon har det som historiskt har krävts för att få en bostad: Jobb och inkomst.

– Det är väldigt frustrerande, att även om jag har ett jobb och tjänar pengar så kan jag inte flytta eftersom det inte finns lägenheter, säger hon.

Faktum är att för bara tio år sedan hade Dina Oetterli kunnat köpa en lägenhet utan några större problem.

Sedan dess har priserna stigit kraftigt. Men framför allt är bolånetaket en hög tröskel för unga på väg in på bostadsmarknaden. Att få fram flera hundra tusen kronor i egen kontantinsats är svårt för de flesta. För Dina Oetterli är dagens prisläge i sig avskräckande.

– Kan jag undvika att vara 22 år och ha ett lån på tre miljoner kronor så gör jag det, säger hon.

Hon är definitivt inte ensam om att ständigt vara på jakt efter nästa bostad. Mindre än hälften av unga vuxna mellan 20 och 27 år har i dag ett eget boende, enligt Hyresgästföreningens statistik. Andelen har minskat stadigt sedan undersökningarna inleddes i slutet av 1990-talet. Samtidigt har andelen unga som bor i så kallade osäkra upplåtelseformer stigit med nära 50 procent de senaste 20 åren.

Störst är bostadsbristen för unga i storstadsområden och på universitetsorter, men problematiken finns i dag i hela Sverige. I Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät uppger 245 av landets kommuner att de har ett underskott på bostäder för ungdomar. De vanligaste orsakerna som kommunerna uppger är att det finns för få små lägenheter eller att de lägenheter som finns är för dyra.

I Sverige som helhet råder bostadsbrist. Trots att det under 2016 kommer att byggas omkring 60 000 bostäder, fler än vad som har byggts sedan miljonprogrammets dagar, räcker det inte för att klara efterfrågan från en växande befolkning.

– Även om vi har ett ökat byggande nu räcker det inte med 2016. Det här måste hålla på i 10-15 år för att klara bostadsutmaningen, förklarade bostadsminister Peter Eriksson (Mp) i förra numret av Öppet hus.

Problemen på den svenska bostadsmarknaden har en rad orsaker. Krångliga regler gör att det tar tid att bygga. På en del håll sätter kommuner eller lokala opinioner stopp. Den enorma efterfrågan har resulterat i arbetskraftsbrist i byggsektorn. Dessutom är rörligheten i det befintliga bostadsbeståndet låg, till stor del beroende på att skattesystemet gynnar dem som bor kvar i sina bostäder istället för att flytta.

När det gäller bostadsbristen bland ungdomar pekas två huvudförklaringar ut av de experter som Öppet hus har talat med.

– Bristen på hyresrätter slår hårdare mot unga än mot andra grupper. Hyresrätt är ofta den första bostaden. Andelen hyresrätter har fallit i storstadsområdena, delvis beroende på ombildningar, och det har slagit hårdare mot gruppen unga vuxna, säger Peter Karpestam, nationalekonom på Boverket.

Den andra orsaken finns på bostadsrättsmarknaden. För att minska risken för en bostadsbubbla i Sverige infördes 2010 ett bolånetak. Det innebär att det inte är möjligt att låna till mer än 85 procent av värdet på en bostad. Övriga 15 procent måste köparen kunna betala själv.

– Bolånetaket gör det ännu lite tuffare för grupper som inte har en stor egen kontantinsats, säger Peter Karpestam.

Problematiken har förvärrats de senaste åren. Kombinationen av låga räntor och bostadsbrist har som förväntat lett till stigande priser.

– Kravet på kontantinsats hade inte slagit lika hårt om priserna inte varit så höga. Min personliga uppfattning är att man skulle ha börjat med amorteringskravet, säger Peter Karpestam.

När andelen hyresrätter blivit färre på marknaden har många unga i stället valt att köpa en bostadsrätt. Men prisökningen i kombination med bolånetaket har gjort det svårare. I Stockholms län ligger kontantinsatsen för en etta på i snitt 322 000 kronor. I riket som helhet är summan 235 000 kronor.

Den som vill spara ihop till kontantinsatsen hade i princip behövt börja redan vid födseln. En uträkning som Riksbyggens bostadspolitiska expert Lotta Jaensson har gjort visar att det krävs ett månatligt sparande på 1 000 kronor i mer än 19 år för att kunna köpa en genomsnittlig enrumslägenhet i Sverige. Vill man bo i Stockholm får man hålla på i ytterligare sju år.

Dina Oetterli har, åtminstone för stunden, gett upp planerna på att köpa en bostadsrätt. I stället hoppas hon på att mammas lägenhet ska gå att byta mot två kontrakt.

– Hon har en fyra och bor där själv. Vi vill byta den mot två mindre lägenheter. Men det märks på bytesmarknaden att det är bostadskris. Folk är rädda för att släppa två kontrakt, säger hon.

Dina Oetterli är aktiv i den partipolitiskt obundna organisationen jagvillhabostad.nu. Dess ordförande Aidin Zandian menar att yngre just nu missgynnas på alla nivåer.

Inte nog med att det finns få hyresrätter och att bostadsrätterna blir dyrare. Även på andrahandsmarknaden har hyrorna, efter politiska beslut, gått upp.

– Andrahandshyrorna har mer eller mindre släppts fria, åtminstone om du hyr en bostadsrätt. Unga har förpassats till en osäker och otrygg andrahandsmarknad. Det är baksidan med att det har blivit lättare att hyra ut, säger han.

Det är inte bara bostadsmarknaden som gör att unga har svårt att hitta någonstans att bo. Strukturella förändringar på en arbetsmarknad med allt fler tillfälliga anställningar påverkar också. Dessutom är hyresvärdarnas krav på månadsinkomst svåra att nå med dagens hyror.

– Många värdar kräver en inkomst på tre gånger månadshyran. Ser vi till nyproduktion är det mycket pengar, säger Aidin Zandian.

Precis som så många andra aktörer i bostadsdebatten önskar organisationen jagvillhabostad.nu en rejäl översyn av hela bostadssektorn, inklusive skatterna.

– Nu subventioneras de som redan har en bostad, men det finns ingen motsvarighet för de som inte har en bostad. Dessa skevheter måste justeras om i skattepolitiken, säger Aidin Zandian.

Alla kurvor pekar dock inte åt fel håll. De senaste åren har produktionen av hyresrätter åter börjat öka, liksom byggandet av studentbostäder. Flera bostadsföretag har projekt för att försöka hålla nere priserna på lägenheter för unga. Riksbyggen har konceptet Steg Ett, med yteffektiva och smart planerade bostadsrätter inriktade på små hushåll.

På flera håll prövas flyttbara hus, som placeras på tomter med tidsbegränsade bygglov. När bygglovet går ut flyttas huset till nästa tomt. Ofta handlar det om platser som ändå ska bebyggas om några år.

Göran Cars, professor i samhällsplanering på Kungliga tekniska högskolan, KTH, tror mycket på den modellen.

– Man kan också fundera på om alla de normer som finns för normalt boende måste gälla den typen av bostäder. Är man ung och flyttar till sin första bostad kanske man klarar av lite trafikbuller under några år. Det är värt att diskutera. Då skulle många platser där man inte får bygga i dag bli byggbara, säger han.

Ett sätt att runda det hinder som lånetaket innebär kunde vara att införa ett bosparande efter norsk modell, menar Göran Cars. I vårt västra grannland är bosparande för unga skattesubventionerat.

– Det är en slags inträdesbiljett för ungdomar till enklare boenden, så att de kommer in på bostadsrättsmarknaden. Jag förstår att politikerna är bekymrade över skuldsättningen i Sverige. Ett bosparande skulle kunna vara ett sätt att komma runt det, att de unga har en hygglig insats, säger han.

Att byggandet ökar är ett positivt tecken att ta fasta på för landets unga och deras föräldrar. De kommande åren kommer även demografin att hjälpa till.

– Vi har haft en ungdomspuckel, när många skulle ut samtidigt. Vi har nått toppen av den, så man kan förvänta sig att det lättar lite grann, säger Peter Karpestam.

Men de strukturella problemen på den svenska bostadsmarknaden ser ut att bestå under överskådlig tid. Följderna är dels ekonomiska. Finns det inga bostäder blir det svårare att flytta ditt jobben finns.

– Rörligheten bland de unga vuxna mellan 20 och 24 år har fallit, deras benägenhet att flytta inom och mellan kommuner har fallit, säger Peter Karpestam.

Det senaste decenniet har också andelen unga mellan 20 och 23 år som bor hos sina föräldrar stigit med ungefär en tredjedel. Att bo hemma länge är sannolikt inte inte den bästa vägen in i vuxenlivet.

Dina Oetterli har mellan nästan samtliga nio flyttar de senaste två åren mellanlandat hos mamma.

– Så jag har blivit vuxen nio gånger och tagit ett steg tillbaka nio gånger, säger hon och tillägger:

– Samtidigt är jag glad att jag har en mamma som bor i Stockholm. Hur de som kommer från andra ställen i landet klarar det fattar jag inte.

Ungdomarnas bostadsjakt i siffror

Så länge måste du spara 1 000 kronor i månaden för att få ihop till kontantinsatsen till en etta:

Ungdomarnas bostadsjakt i siffror Riksbyggen

Källor: Hyresgästföreningen, Boverket och Riksbyggen.

Text: Jens Kärrman.

 

Kristina Hultquist
Kontakt

Kommentarer inaktiverade.