Delad glädje – i Umeå lånar man av varandra

Delningsekonomi förknippas ofta med globala företag som Uber och Airbnb. På det lokala planet är det ingen ny trend att byta tjänster och dela prylar.
I bostadsrättsföreningen Träsnidaren Östermalm i Umeå lånar medlemmarna verktyg, böcker och kunskap av varandra.

text Karin Herou foto Johan Gunséus

Ett besök i tvättstugan eller en sväng till grannen för att låna socker? Troligen använder du dig redan av delningsekonomi utan att ens tänka på det.
Men experterna menar att vi bara har sett början på delningstrenden.

– Framtidens konsumenter vill ha access, inte nödvändigtvis äga. Trenden och normen i samhället går alltmer mot delningsekonomi, inte att som tidigare åka iväg och köpa nytt varje gång ett behov uppstår, säger Niklas Jansson, en av grundarna till delbar.se, ett forum på nätet där deltagarna lånar prylar av varandra.

Fenomenet syns överallt i samhället, hos bilpooler eller företag som Uber (taxi och samåkningsresor) och Airbnb (uthyrning och bokning av privat boende).

– Jag tror att delningsekonomi är poppis för att det är bekvämt, enkelt och billigt. Funkar det så gör det vardagen enklare, säger Miriam Rivera, doktorand i miljöstrategisk analys på KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Rapporter från bland annat revisionsfirman PwC visar att delningsekonomin kommer att öka kraftigt de kommande tio åren när allt fler digitala lösningar når konsumenterna. Googles visionära labb utarbetar till exempel just nu drönare som i framtiden ska kunna lämna prylen du behöver vid dörren för att sedan hämta upp den.

I bostadsföreningen Träsnidaren Östermalm i Umeå är delningsekonomi redan högst verklig. I snart 30 år har de delat både prylar och kunskap med varandra.

– Vi var före vår tid kan vi konstatera, säger Karl-Gustav Bergstedt, ordförande i bostadsrättsföreningen.

Här finns verktyg till utlåning, festlokal, hobbyrum gym och bastu. I föreningen finns också en bokhylla som är proppfull med böcker som byts mellan grannarna.

– Det är lyxigt att allt finns. Man slipper själv köpa en slagborr som oftast bara skulle ligga och damma, säger styrelseledamoten Victoria Sörensson.

– Våra medlemmar behöver knappt röra sig utanför föreningen. Här finns allt du behöver. Det är bara att låna, säger Karl-Gustav Bergstedt.

Vissa saker lånas mot en liten avgift, men den är främst symbolisk. Och det är stor snurr på sakerna; slagborr, sticksåg och hobbyrum används flitigt. Men det är inte bara materiella ting som byts i bostadsrättsföreningen.

– Vi delar också med oss av vår kunskap. Vill någon ha hjälp att förstå hur slagborren funkar, eller med att borra, ställer vi gärna upp med den kunskapen, säger Karl-Gustav Bergstedt.

I Träsnidaren Östermalm har delningsekonomin också gett de boende andra fördelar. Grannarna har helt enkelt lärt känna varandra.

– Vi har en god grannsämja, det märks att folk trivs. Det händer mycket i huset. Lussefika, pubkvällar och bokklubbar. Jag tror att en del beror på att vi har en typ av delningsekonomi. Vi pratar med varandra och det skapar fler möten, säger Ingemar Gustavsson, vice ordförande i föreningen.

– Att dela prylar ger också ett gott miljösamvete, menar Karolina Brick, miljöchef på Riksbyggen.

– Allt vi konsumerar påverkar miljön och om vi delar på en del saker istället för att alla köper samma pryl som inte används så många gånger behöver färre saker produceras, vilket är positivt för miljön, säger hon.

Hur vår konsumtion påverkar klimatet syns inte fullt ut när det rapporteras om Sveriges utsläpp av växthusgaser eftersom de produkter vi konsumerar ofta är producerade någon annanstans i världen. Men en siffra som brukar nämnas är att varje svensk persons konsumtion innebär utsläpp motsvarande cirka tio ton koldioxid per år.

Karolina Brick menar att grannar vinner mycket på att dela med sig.

– De boende behöver ju faktiskt inte äga allt själva, utan kan dela vissa saker med varandra. Tricket är att tänka funktion eller resultat istället för sak. Det är egentligen inte en tvättmaskin vi vill ha, utan ren tvätt, och det går att uppnå på flera sätt. Genom att dela mer kan man spara pengar, miljö och utrymme. Det finns mycket att vinna på att dela, säger hon.

Så minskar du slit och släng-tänket
Fixa en skänkeshylla i soprummet. Byt saker du inte längre behöver mot saker du önskar.
Sätt upp en anslagstavla i entrén där de boende kan sälja och köpa saker av varandra.
Ordna en Internetbaserad portal där grannarna kan mötas digitalt. Genom hemsidor, mobilappar, tidsscheman och GPS underlättas samåkning. Samma sak gäller för gemensamma matinköp: genom en mobilapp avsedd för kvarteret kan de boende fråga om någon handlar eller i närheten av en affär och kan köpa med sig något mindre, som en limpa bröd.
Ordna loppis. Prylar åker ut och pengar kommer in.
Dela cyklar i en cykelpool eller bil i en bilpool.
I Riksbyggens Enkla miljöidéer, som finns på kundwebben, finns fler tips om hur man blir en mer hållbar bostadsrättsförening.
Källa: Karolina Brick, Riksbyggen.

 

Aurora Ruuskanen
Kontakt

Kommentarer inaktiverade.