Hur bor vi år 2090?

09 Aug 2015

I 75 år har Riksbyggen utvecklat bostadsrätter, hyresrätter och hela bostadsområden. Mycket har förändrats sedan 1940. Såväl teknisk utveckling som synen på hållbarhet påverkar hur vi bygger våra bostäder. Vi har uppmanat er att berätta hur ni tror eller hoppas att vi bor 75 år framåt i tiden, år 2090. En läsare som har hört av sig är Gudrun Utas i Uppsala.

– Vi är en intressegrupp med medlemmar från Naturskyddsföreningen, Klimatnätverket, Jordens vänner samt forskare från KTH med flera som träffas. Vi diskuterar hur vi kan bygga våra bostäder och organisera samhället för att uppnå klimatmålet och börja leva mer hållbart, berättar Gudrun Utas.

Intresset för hur vi skapar samhällen som tar hänsyn till jordens resurser måste växa betydligt, anser Gudrun Utas.

– Många skjuter frågan ifrån sig för att de tycker att miljöproblemen är jobbiga att tänka på eller för att de tror att det innebär sänkt levnadsstandard att bli mer miljömedveten. Men jag tror tvärtom, att vi får det bättre om avgaser, utsläpp och giftiga material minskar och att vi får mer fritid med en samhällsplanering som uppmuntrar till gemenskap.

Gruppen har jobbat i flera år. De har skissat på ett förslag på hur ett mer miljöinriktat bostadsområde kan se ut, där solpaneler, spårväg, el-bilar, cyklar och egna odlingar är själklarheter. Nu håller de även på att arbeta fram en utställning för att få fokus på klimatfrågan kopplat till samhälls- och bostadsplanering. Många av idéerna är fullt genomförbara redan idag. Medan andra förslag är visionära.

Riksbyggen "Allt samhällsbyggande planeras med tanke på vad klimatförändringarna medfört och kommer att medföra: häftiga väderomslag, värmeböljor, stormar och översvämningar."

– Vi har inte råd att vänta i 75 år om vi ska rädda klimatet. Vi måste börja nu och sedan utveckla klimatanpassningarna allteftersom teknik och kunskap förbättras, förklarar Gudrun Utas.

Att det kan kosta pengar inledningsvis att ställa om samhället kan vara en orsak till att det tar tid trots att mycket skulle kunna göras nu, tror Gudrun Utas.
– Men det pågår mycket aktiviteter hos företag och kommuner i rätt riktning trots allt, så jag är hoppfull.

Intressegruppens förslag i korthet:

År 2090 har kontinuerliga renoveringar genomförts i äldre bebyggelse. Den har gjorts såväl ekologiskt som ekonomiskt och socialt hållbar. Tak, väggar, balkongfronter och alla andra solbelysta ytor har försetts med solpaneler. De nyare husen är vid denna tid sedan länge energimässigt självförsörjande.

Äldre hus som inte klarar denna standard får istället överskottet från nybyggda hus i området. Vissa områden har också försetts med bioeldade värmecentraler, vid behov kraftvärme, som ger både el och värmeenergi. Lagring av värmeenergi sker i djupa borrhål. Med smart byggteknik, till exempel dubbla fasader, fungerar kylning under värmeperioder.

Ett stort problem var länge frågan om toalettavfallet. Eftersom det sedan några decennier inte längre är tillåtet att spola ut kiss och bajs i våra vattendrag har nya, separerande toaletter installerats. Då forskningen har löst problemet med läkemedelsrester och andra miljögifter i avfallet används resterna för gödsling av kringliggande åkermark.

El-bilpool och cykelpool finns i varje kvarter. Kollektivtrafiken har byggts ut med bland annat spårvagnar och bil beroendet har minskat fundamentalt. Gång- och cykelvägar prioriteras, skolor och service har de flesta inom gång- och cykelavstånd.

Allt samhällsbyggande planeras med tanke på vad klimatförändringarna medfört och kommer att medföra: häftiga väderomslag, värmeböljor, stormar och översvämningar. Nya hus har länge byggts av naturmaterial som trä, glas, sten. Betong undviks i möjligaste mån.

Bostadsområden har planerats med utrymmen utom- och inomhus som uppmuntrar till gemenskap och gemensamma initiativ. Grönska och odlingar på balkonger och runt husen skapar en trivsam och vacker bomiljö.

Text: Anna-Maria Engqvist. Bild: Shutterstock

 


 

Vi vill veta vad du tror om framtidens boende!Riksbyggen firar 75 år

Hur kommer vi att bo 2090? Vilka tekniska innovationer och tjänster använder vi? Kommer vi att bo tätare eller glesare? Bygger vi på höjden, bredden – eller kanske på djupet? Hur ser det ut runtomkring våra bostäder? Hur tar vi oss till och från jobbet? På vilket sätt påverkar klimatförändringarna utformningen av vårt boende?

Berätta med ord eller bifoga en skiss av hur du tror att vi bor om 75 år. Det kan vara alltifrån mindre detaljer till utförliga förslag om hur hus och bostadsområden kommer att vara utformade.

Dela dina tankar om framtiden på vår Facebooksida
Dela dina tankar om 2090 i ett mejl till oss

Vi förbehåller oss rätten att publicera idéer och förslag, i sin helhet eller utvalda detaljer, eller på annat sätt använda bidragen som kommer in. Glöm inte att uppge ditt namn!

 


 

Kristina Hultquist
Kontakt