Ekonomisk kris och avreglering av bostadsmarknaden

15 Nov 2015

Mellan 1980-talet och fram till år 2000 inträffade ett antal ekonomiska händelser som kom att påverka förutsättningar på den svenska bostadsmarknaden avsevärt. Vi börjar där vi slutade sist med inriktningen av bostadspolitiken efter 70-talets oljekris.

Intresset för energirenoveringar som en följd av oljekrisen kom att hamna högt upp agendan. Inriktningen på den bostadsproduktion som skedde under dessa år fick ett allt större inslag av småhusbyggande. Hög inflation i kombination med generösa ränteavdrag bidrog även till villaboendets popularitet. Ekonomin återhämtades först under 1980-talet. Bostadsbyggandet återhämtade sig men det storskaliga industriella byggandet från slutet av 1960-talet ville man inte upprepa. Dessa behov fanns inte heller. För att möta kritiken mot en del av dessa bostadsområden var snarare strävan att med industriella metoder skapa varierade uttryck i byggnation och utformning. Återkommande problem med hög inflation och ofullkomligheter i skattesystemet, särskilt de höga marginaleffekterna för höginkomster, ledde fram till en genomgripande reformering av skattesystemet 1990. Inkomstskatterna sänktes och fastighetsskatten höjdes. Bostadssubventionerna minskades genom att sänka dåvarande räntebidrag.

Den djupa ekonomiska kris som Sverige hamnade i under början av den första delen av 1990-talet fick svåra konsekvenser för bostadsmarknaden. 1990 års skattereform hade redan inneburit högre kostnader för boendet men detta hade till viss del kompenserats med lägre inkomstskatt för hushållen. De nödvändiga statliga budgetåtstramningarna som var en följd av krisen innebar bland annat att systemet med en av staten ”garanterad ränta” för bostadslån avskaffades. Bostadsbyggandet föll kraftigt både till följd av skattereformens effekter och i än högre grad till följd av den ekonomiska krisen som också innebar hög arbetslöshet och fallande reallöner. Det var ett allvarligt läge i svensk historia.

I mitten av 1990-talet befann sig bostadsmarknaden i en helt ny situation. Finansiering av nyproduktion skedde nu på den ordinarie kreditmarknaden. Kreditrisken hade flyttats från stat och kommun till fastighetsägare och hushållen. Allmännyttan som under flera decennier stått för en stor del av bostadsbyggandet upphörde nästan helt med nyproduktion. HSB och Riksbyggen som dominerat produktionen av bostadsrätter hade i mitten av 1990-talet en svår tid. Marknaden för nyproduktion av bostadsrätter kom istället att helt förändras genom att de stora byggentreprenadföretagen nu klev in som projektutvecklare. På det viset kunde de skapa en ”egen” marknad för sin byggverksamhet.

De stora omdaningarna som skedde under denna period präglar idag rådande läge på bostadsmarknaden. Några ytterligare historiska avtryck utvecklar jag i kommande inlägg som handlar om 2000-talets bostadsmarknad.

 

Mårten Lilja
Kontakt

Kommentarer inaktiverade.